Birger Haglund var en av 1900-talets stora svenska silversmeder. Han utbildade sig i Köping 1934–1936. Under sina första verksamma år var han anställd som guldsmed men drev från 1944 och framåt egen ateljé bl.a. i Stockholm, Johannesburg och i Fleringe på norra Gotland.

Under 1950-talet bröt Birger Haglund mot tidens perfektionism, med nyskapande, böljande corpusarbeten. På 60-talet uppmärksammades han bl.a. för sin användning av plast i kombination med silver.

Birger Haglund reste under 70- talet på flera längre FN-uppdrag i Afghanistan och Västindien för att studera konsthantverk. Dessa utlandsvistelser påverkade honom starkt och han utvecklade därefter ett nytt formspråk med fokus på ursprungliga kärlformer och gamla tekniker.